Opsynligas logga

berättelser från psykiatrin

Dina rättigheter och att anmäla vården

Har något hänt dig eller ditt barn i vården som skadat dig/ditt barn? Anmäl! Det är en långsam process som inte alltid känns rättvis men varje anmälning registreras och ju fler som anmäler, desto svårare kommer det bli för politiker att inte ta problematiken inom psykiatrin på allvar. Har du tidigare gjort en anmälan utan resultat, skicka in din berättelse under fliken Dela erfarenheter. Berätta vad som hänt och att du anmält utan resultat. Din berättelse kommer publiceras under aktuell hashtag (t.ex. #IVO och #lagligt?).

 

Har du fått biverkningar av mediciner?

Skicka in biverkningarna till Läkemedelsverket genom att följa i formuläret på Läkemedelsverkets hemsida. Det ligger mitt på startsidan under rubriken ”Rapportera Biverkningar”. Välj ”E-tjänst konsumenter”.

Det är lite omständigt men otroligt viktigt att rapportera biverkningar, framför allt om det är sådana som allvarligt påverkat ditt mående.

 

Har du eller ditt barn utsatts för något inom vården som du känner är allvarligt fel och som ledde till skada (fysisk som psykisk) för dig/ditt barn?

  1. Börja med att kontakta Patientnämnden i ditt län. IVO kommer inte att ta emot din anmälning om du inte gått via Patientnämnden först. En lista på alla Patientnämnder hittar du HÄR. Vissa patientnämnder har hemsidor där man kan göra anmälan. Andra får man maila eller ringa. Det kan vara omständigt att förstå hur man ska göra men det är patientnämndens skyldighet att hjälpa dig att förstå hur du ska genomföra din anmälan. Ring upp eller skicka ett mail så guidar de dig.
  2. När du skickat iväg anmälan kommer du få en kontaktperson hos Patientnämnden. Denna kommer att kontakta dig och då får du förklara vad som hänt. Din kontaktperson kommer sedan att skicka papper till dig där du utförligt får skriva vad som hänt
  3. De ifyllda papperna postas tillbaka till patientnämnden (allt är portofritt!) som sedan skickar det till vårdgivaren du vill anmäla/ha svar av
  4. Vårdgivaren får ett antal veckor på sig att skriva ett svar. Detta svar skickas sedan tillbaka till dig så du får läsa vad vårdgivaren har att säga om incidenten. Är du nöjd med svaret görs inget mer. Är du inte nöjd och vill ta vidare anmälan är nästa steg IVO
  5. Gör din anmälan HÄR på IVOs hemsida. Det är några steg att klicka sig igenom tills man kommer till anmälan. Fyll i anmälan och skicka in
  6. IVO tar emot ditt ärende och gör en första bedömning på huruvida det tar upp fallet eller inte. Om de inte gör det är din anmälan nedlagd ofta utan möjlighet att överklaga. Om de tar upp anmälan tar processen ett antal veckor innan du får besked.

 

Oavsett om IVO bestämmer sig för att gå vidare med anmälan eller inte är det viktigt att de får in anmälningarna i sitt register. När de fått tillräckligt många anmälningar på en vårdpersonal/vårdenhet kommer de att kolla upp denna.

 

Du kan också välja att tipsa IVO. Du behöver då inte gå igenom den långa processen med anmälningspapper ifall IVO inte anser att tipset är allvarligt. Du kan också välja att tipsa anonymt. Alla tips läses och sammanställes så om samma vårdpersonal/vårdenhet fått många tips på sig ökar chansen att IVO gör en undersökning. Tipsa HÄR eller ring IVO’s upplysningstjänst 010 – 788 50 00.

 

Har du eller ditt barn utsatts för något diskriminerande eller olagligt?

Kontakta då Diskrimineringsombudsmannen eller gör en polisanmälan. Samma lagar som gäller i vanliga samhället gäller även i psykiatrin. T.ex. är misshandel och sexuella övergrepp precis lika olagligt även om förövaren är vårdpersonal som utger sig för att ”göra sitt jobb”.

 

 

DINA RÄTTIGHETER I VÅRDEN

Patientlagen

Sammanfattning av patientlagen:

Du har som patient rätt att få information om

  • Ditt hälsotillstånd
  • De metoder som finns för undersökning, vård och behandling
  • De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
  • Vid vilken tidpunkt du kan förvänta dig att få vård
  • Det förväntade vård- och behandlingsförloppet
  • Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar
  • Eftervård
  •  Metoder för att förebygga sjukdom och skada
  • Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
  • Möjligheten att få en ny medicinsk bedömnin och en fast vårdkontakt
  • Vårdgarantin
  • Möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller Schweiz.

 

Informationen ska anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet.

 

 

Du har även följande rättigheter (observera att detta endast är ett utdrag!)

  •  Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.
  •  En fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet.
  • Patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården.
  • För en enskild som har behov av både hälso- och sjukvård och insatser från socialtjänsten ska en individuell plan upprättas under de förutsättningar som anges i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Lag (2017:66).
  • En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning.
  • Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om
    • 1. behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och
    • 2. det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
  • Inom hälso- och sjukvårdsverksamhet ska personuppgifter utformas och i övrigt behandlas så att patientens och övriga registrerades integritet respekteras.
  • Patientnämnderna ska enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården
    1. hjälpa patienter och deras närstående att föra fram klagomål och att få svar av vårdgivaren i enlighet med 3 kap. 8 b § patientsäkerhetslagen (2010:659),
    2. tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, och
    3. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal.
  •  En patient som har drabbats av en vårdskada ska snarast informeras om
    1. att det har inträffat en händelse som medfört en vårdskada,
    2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen,
    3. vårdgivarens skyldighet att hantera klagomål och synpunkter,
    4. patientnämndernas uppgift att hjälpa patienten att föra fram klagomål och att få svar av vårdgivaren,
    5. möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg, och
    6. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen. Lag (2017:379).
  • Vårdgivaren ska snarast besvara klagomål från patienter och deras närstående. Klagomålen ska besvaras på lämpligt sätt och med hänsyn till klagomålets art och den enskildes förmåga att tillgodogöra sig information.
  • Vårdgivaren ska ge klagande
    • 1. en förklaring till vad som har inträffat, och
    • 2. i förekommande fall, en beskrivning av vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen. Lag (2017:379).
  • Inspektionen för vård och omsorg ska enligt vad som anges i 7 kap. 10-18 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) efter anmälan pröva klagomål mot verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård och mot hälso- och sjukvårdspersonal.
  • Patienten och dennes närstående ska få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete.

 

Ersättning vid patientskada

Du har rätt att få ekonomisk för sveda och värk under läkningstiden om du skadas i vården.

Du kan få ersättning för skador som skett i samband med undersökning, vård eller behandling inom vården eller tandvården. Exempel på skador är:

  • Du har smittats vid en behandling
  • Det är ett fel på den utrustning som använts eller den har använts fel
  • Du fått en felaktig eller försenad diagnos.
  • Du har fått en felaktig ordination av läkemedel.
  • Du har skadats i ett olycksfall i samband med vård.

Som patient kan du få ersättning även om det inte går att ta reda på exakt vem som orsakade skadan. Däremot går det inte att få ersättning om du har behandlats för ett direkt livshotande tillstånd och inte heller för biverkningar av mediciner som har ordinerats eller lämnats ut på rätt sätt.

Anmälan av din skada görs till LÖF. 

Observera att skadan har en preskribitionstid. Mer information finns att läsa på 1177 Vårdguiden

 

LPT – TVÅNGSVÅRD

Rätt till information

  • Personalen ska ge dig information så att du förstår, och svara på dina frågor.
  • Du har rätt att få information både om vård du får nu och om något är planerat längre fram.
  • Du har rätt att få veta hur du kan påverkas av mediciner, terapi och annat du är med om under din vårdtid.

 

Rätt till en stödperson

En stödperson är en vuxen som kommer utifrån och ger dig stöd när du tvångsvårdas och en månad efteråt.

Stödpersonen hjälper dig med dina personliga saker, pratar och umgås med dig.

Det är personalen på avdelningen där du vårdas ansvar att fråga om du vill ha en stödperson. Det är sedan Patientnämndens ansvar att utse en sådan.

 

Telefon, dator och brev

I de flesta fall har du rätt att hålla kontakten med dina föräldrar, vårdnadshavare, släkt och vänner. Därför får du kontakta vem du vill under vårdtiden. Personalen får inte avlyssna dina telefonsamtal eller läsa det du skriver. I undantagsfall kan du få förbud att ringa eller använda datorn. Det kan bero på att kontakterna får dig att må sämre eller gör det svårare att ge dig vård. Så fort skälet till att du inte fick använda dator eller telefon försvinner, har du rätt att använda den igen. Du har alltid rätt att skicka brev till en advokat, ett offentligt biträde eller en myndighet och ta emot post utan att personalen läser den. Personalen kan däremot behöva kontrollera så att post till dig inte innehåller alkohol, narkotika eller annat som kan skada dig eller ordningen på sjukhuset. Om personalen hittar sådana saker får de tas om hand.

 

Visitering

Personalen har rätt att kolla igenom dina saker. Vid kontrollen kan personalen gå igenom dina kläder och din väska. De kan även be dig ta av dina kläder. Personalen får inte ta på din kropp.

 

TVÅNGSÅTGÄRDER

Ingen får hota med att spänna fast dig eller att avskilja dig från andra.

Tvångsmedicinering

Om du inte vill ta medicin så ska personalen så långt som möjligt respektera det. Men om en läkare bedömer att du ändå måste ta en viss medicin så är det tillåtet att tvångsmedicinera dig.

 

Fastspänd med bälte

Läkaren kan bestämma att du ska spännas fast med ett bälte, men bara om det finns en stor risk att du skadar dig själv eller någon annan person allvarligt. Du får aldrig hållas fastspänd längre än vad som är absolut nödvändigt och vårdpersonal ska finnas i rummet med dig hela tiden. Huvudregeln är att du endast får vara fastspänd under en kort tid, det kan vara några timmar. Så fort det inte längre finns anledning att hålla dig fastspänd ska du släppas fri. Om du ska vara fastspänd mer än 4 timmar ska en läkare undersöka dig.

 

Avskiljning − stanna på rummet

Om ditt beteende är så störande att det är väldigt svårt att vårda andra patienter får läkaren besluta att du ska avskiljas. Det betyder att du blir inlåst eller hindrad att lämna ett rum. Men vårdpersonalen ska titta till dig med jämna mellanrum. Ett beslut om avskiljning gäller normalt i högst åtta timmar. Det finns ingen gräns för hur många beslut läkaren får ta. Så fort du inte längre gör det väldigt svårt att vårda andra patienter ska du släppas fri. Om du ska vara avskild mer än 8 timmar ska en läkare undersöka dig.

För att få avskiljning räcker det inte med att vara irriterande. Du måste störa andras vård på ett allvarligt sätt.

 

Rätt att överklaga

Om du tycker att beslut som tas om din vård är fel kan du klaga till en domstol som heter förvaltningsrätten, det kallas att överklaga. Men alla beslut går inte att överklaga. Personalen ska berätta hur man gör.

Personalen ska berätta för dig vilka beslut du kan överklaga. De ska också berätta hur man gör och hur man skriver en överklagan till förvaltningsrätten.

Ett offentligt biträde kan hjälpa dig Om du överklagar ett beslut till förvaltningsrätten ska de hjälpa dig att få kontakt med ett offentligt biträde. Det är en vuxen person som hjälper dig att överklaga och att ha kontakt med domstolen. Det är gratis att få hjälp av ett offentligt biträde.

 

 

Har du en fråga som handlar om rättigheter inom vården?

Lawline är en hemsida där du kan ställa din fråga kostnadsfritt och få svar av jurister.