- I kontakten med psykiatrin är det jag som sitter på mest kunskap
Från 9 års ålder har jag lidit av psykisk ohälsa i form av utmattning, återkommande depressioner, ångest och anorexia men först vid 24 år fick jag en ADD-diagnos och vid 28 år Aspergers syndrom. Anledningen till jag inte fick en Asperger-diagnos från början var pga för god social kompetens, om psykiatrin haft tillräcklig kunskap om tjejer med Asperger skulle de haft koll på vad kamouflering är. I snart 3 års tid har jag krigat mot psykiatrin för att få den […]
- Ingen ville ta det medicinska ansvaret för mig
Min privata psykiater blev av med sin licens och jag blev meddelad brevledes att ingen hjälp gick att få därifrån. Efter 10 års läkarkontakt och medicinering, stod jag utan läkare med förskrivningsrätt och kunde därför inte få mina mediciner (bland annat för bipolär sjukdom) utskrivna. Fick efter två nekade remisser från vårdcentralen till olika instanser inom psykiatrin höra att ingen ville ta det medicinska ansvaret utan att känna till mig (trots att flera tidigare suicidförsök fanns registrerade), och utan symptom […]
- Läkare som sätter sin makt främst
Jag träffade en ny läkare efter tidigare dåligt bemötande i psykiatrin. Eftersom jag har blivit utsatt för kränkande behandling av andra läkare, så vill jag ha stöd med mig i form av min psykolog. Ångesten blir annars för stor av att sitta ensam med en läkare som kan behandla en hur som helst. Att ha med psykologen skulle ge lite trygghet. När jag tar upp det på det andra besöket hos den här läkaren så blir svaret direkt nej. Det […]