Jag har haft ett självskadebeteende sedan jag var tolv som pågått till och från i ungefär tolv år, så jag har många ärr på mina armar. De är ganska små men när jag var inlagd för ett tag sedan frågade en skötare skämtsamt om jag blivit riven av en katt och berättade sedan att hen själv haft självskadeproblematik och visade upp sina ärr som var större. Hen frågade också om jag inte känner ett behov av att göra det djupare, vilket i sig kanske inte är en fel fråga men det blev så fel i just det sammanhanget. Jag blev jättetriggad och på grund av det plus en hel del andra faktorer är mitt självskadebeteende värre nu.