Har år av historik med depression,ångest,självskadeproblematik, suicidförsök.
   Senaste åren självinstyrd inläggningsmöjlighet. För en vecka sedan möttes av en för mig ny läkare på akutjourmott på annat sjukhus flera mil fr stad jag bor i. Hade kontaktat ett jourteam jag träffade i den stad jag bor i och sjukhus där. Väl bemött fick invänta sjuktaxi åka flera mil. Väl inne på akutpsykiatrisk mott för första gången i anknytning till just denna klinik i dåligt försämrat mående jag inkom.

Hade självmordstankar haft en tid och kraftig ångest och nedstämd samt nära i tiden återfallit i självskada.

Läkaren ändrade strategi något jag aldrig tidigare erfarat även om jag varit med om väldigt mkt tom sådant som bryter mot lag.

Denna läkare ordinerade en av mina injektioner jag akut kan få men denna gång blev ej inlagd,
  injektionen gavs i på en brits jag fick lägga mig på. Sedan annat rum, annan brits. Jag somnade ett tag. Väcktes, kördes bort och ut där en taxi beställts för köra mig tillbaka flera mil, där jag fick sitta med en för mig okänd manlig taxi shafför.

Väl utanför min lägenhet på svag ben tog mig in upp för trapporna och ensam jag bor fick lägga mig.

Tänker är det så här det ska gå till???

Känner till flera med självmordstankar som skickats hem och sedan avslutat sitt liv efter utskrivning alt hemskickad.

Vet läkaren, läkare vad det kan få för konsekvenser när de gör på detta tillvägagångsätt???

Tänker de över huvud taget eller bryr man sig inte eller kostnadsfråga, platsbrister.

Ge en injektion eller två och skicka ut den sökande.

Tänker många som har psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom har heller ej något hem alls att komma till.

Är det så här psykiatrivården ska få göra i fortsättningen med?

Är det vård?
Ska det,
Får det gå till på detta vis.

Mina tankar går i olika banor efter denna olustiga situation jag möttes av. Undrar om det kan ha att göra med mina tidigare flertalet anmälningar i ärenden tidigare som har med denna klinik att göra då jag varit tvungen göra anmälan till patientnämnd, Ivo samt polis.

För bara 1 vecka sedan ändrade en för mig ny läkare strategi.

Jag fick injektion eftet samtal och skickades hem i en taxi sent på kvällen inpå nattkvisten.

Fick sitta och åka alla mil tillbaka hem igen med för mig okänd manlig taxichafför.
   Måsye säga kändes fruktansvärt.

Nu är jag ändå lyckligt lottad som har ett eget hem att komma till men finns många som mår psykiskt dåligt som inte har det.

Får psykiatrin göra såhär mot de som mår så dåligt oavsett ett hem eller hemlös?

Ser det som stor risk och ovärdigt!!!

Ganska respektlöst.

Mår jag bättre nu???