Blev remitterad till Borderline-avdelning förra året och under mötet då läkaren skulle se ifall jag hörde hemma där så avslutade hon mötet med ”även fast du platsar högt på kriterian för Borderline så tror jag inte att det är det du har, eftersom du ju har vänner och pojkvän.” Kände mig som världens avskum, som att jag inte ens förtjänar att ha goda kontakter runt mig för alla med BPD är ju monster eller nåt. Hon la även till ”tror inte heller att du lider av depression då du kan le och skratta. Det gör man inte om man mår dåligt”. Hon försökte sen skylla allt (även de psykotiska röster som jag hör) på struma, vilket jag visserligen har men det var ju inte direkt hela bilden… dom som skickade remissen på min vårdcentral var helt förbluffade. Dom sa faktiskt ifrån till läkaren och jag fick en ny tid med vad jag trodde skulle bli en annan doktor för att ta emot mig. Det visade sig återigen vara samma, och hon gaslightade mig och sa att det jag var med om förra gången hade hon aldrig sagt. När jag sa ifrån så sa hon bara ”vi får vara överens om att vara oense”. 
Jag bestämde mig för att bara låta det vara och ge avdelningen ett ärligt försök trots vår dåliga start. Läkaren som nu har hand om mig har tagit över mitt ärende och är nu skyldig att stå för min sjukskrivning (då sjukpenning är min enda form av inkomst). Den sjukskrivningen gick ut tidigt i April och nu två månader senare har hon fortfarande inte förlängt den. Trots väldigt många påminnelser. Har bett min primära vårdcentral, som remitterade mig dit, om hjälp men de menar på att det är denna nya avdelnings ansvar att ta över sjukskrivningen. Så nu går jag utan ordentlig inkomst och vet inte alls vart jag ska ta vägen.