Jag gick i terapi för OCD. Jag sa bland annat att jag kan ha väldigt stökigt hemma för att jag inte vill ta i det som ligger på golvet för då måste jag tvätta händerna igen och igen. Och städar jag så håller jag på i evigheter för att det måste bli perfekt, vilket istället leder till att jag inte ens orkar sätta i gång.
Min psykolog ville komma hem till mig för att se hur jag har det. Jag ville inte det utan ville prata om min problematik på mottagningen. Viktigt för mig med integritet. Hen sa ”det är svårt att tro dig eftersom du sitter här och ser så proper ut”. Vi bokade in ett besök hemma hos mig mot min vilja trots att jag sagt nej flera gånger. Som tur var ställdes det in och jag vågade säga nej efter det. Förmodligen vågar inte alla, som mår dåligt och ligger i händerna på psykiatrin, säga nej.