När jag kom in till BUP akuten så hade jag först legat inne på barnavd för att jag hade gått ner x antal kilo på en vecka så min läkare blev orolig för mig och la därför in mig på barnavd där jag var ensam vid varje måltid och där med spolade ner maten medans sjukhuspersonalen tyckte det var så bra att jag åt upp all mat. Inne på mitt rum fanns det även en våg och jag vet inte hur många gånger i timmen som jag helt maniskt ställde mig på vågen. Efter två dygn senare så blev jag utskriven därifrån och snabbt inpå blev inlagd på BUP akuten där jag vägdes i underkläder två gånger i veckan, hade matschema och åt jag inte upp allt så blev det näringsdryck. Det var också vila efter måltider under filt och jag fick knappt gå men ändå så sa personalen till mig att dom ”inte behandlade mig som en ätstörningspatient” trots att jag fortsatte gå ner mer och mer i vikt… dom skyllde på min depression och inte på att jag var ätstörd.