Vid ett hembesök av min psykolog, när jag efter LÅNG tid och vilja att dölja mitt planerade självmord berättade för henne om det, blev jag skickat till psykiatrin med polis. Väl där mötte jag en manlig psykolog, vars enda slutsats var att jag hade ångest och lindrig depression. Blev ej inlagd, hemskickad ist och fortsatte planera + göra flera självmordsförsök men utan framgång. Överlevde, men det är inte tack vare psykiatrin. Jag hade tur som överlevde, men de hjälpte mig inte ens. Hur sjuk måste man vara för att de faktiskt ska hjälpa? Skulle jag alltså lyckats begå självmord för att få dem att förstå vikten av det jag sagt och ville ha hjälp med?
Senast tillagt
Läs alla
Berättelser från psykiatrin
Syftet med den här hemsidan är att samla in så många vittnesmål att makthavare inte längre kan skylla på enskilda missar eller att patienten ”överreagerat”. Om vi vill ha en välmående befolkning måste psykiatrin förändras i grunden. Opsynliga.se blir en kunskapsbas till en sådan förändring.
Bidra med dina erfarenheter av psykiatrin under Dela erfarenheter. Till höger kan du hitta redan publicerade historier. Anledningen till att alla historier är anonyma är för att föreningen bakom projektet inte vill riskera att dömas för förtal. Materialet som publiceras på opsynliga.se är fritt att användas så länge det källhänvisas hit. Vi hänvisar till Anmäla för att göra en officiell anmälan mot specifika vårdgivare.
Opsynliga.se använder statistikcookies. Klicka här för att läsa vår cookiepolicy.
Kategorier
