Opsynligas logga

Blev bättre när jag fick KBT

Jag känner att det är tråkigt med hur lite kunskap det finns kring tics och tourettes. Fick diagnosen som 12 åring. Men har fått den på nytt 4-5 gånger då den aldrig har räknats med.  Det finns KBT behandling mot tics som jag fått nyligen och blivit hjälpt av. Men tyvärr har det varit en lång historia av massor medicinering med antipsykotiska mediciner som skulle vara lindring och med oacceptabla biverkningar till följd. Efter ett trauma för 4 år sen eskalerade ticsen och jag hade svåra smärtor av det. Funderade till och med på att avsluta allt då allt var moment 22 med smärtor och tics som inte sluta. Sökt till Kbt innan men de har nekat då. Fått dölja min tidigare historia denna gång så att de ej skulle neka. Även läkares kunskap är bristfällig. Prata om mina tics med en läkare och undrade om hjälp eller lindring. Läkaren skrev senare i journalen att ”patienter undrar om symtomlindring för tics och ökar då tydligt sin tics när hon pratar om detta”. Det kändes som att hen tänkte att jag gjorde det för uppmärksamhet. Men en del i tics exponeringen var att stå emot att ticsa och samtidigt prata om tics. Det är tyvärr för mycket okunskap hos vård som också får mig att framställas som ”uppmärksamhetssökande”. Även i somatiken kan smärtan viftas bort då jag upplever att de tänker att jag skulle slutat ticsa om det gjorde så ont. Så har ej fått hjälp med smärtan av allt detta heller. Men är glad för kbt behandlingen jag fick tillslut då det minskat tics. Annars har jag fått ge förslag själv på behandlingar då kunskapen brister så

Nekas utredning trots långvariga problem

När jag var 19 så hade jag rätt så täta kontakter med psykiatrin pga av min tourettes, ocd och ångestproblematik med självskadebeteende. Hade kontakt med en psykolog som jag först tyckte var bra, om än lite för empatisk mot mig men ändå ok. Jag bad om en utredning då jag hade känslan att någonting inte kändes helt rätt inombords och trots att han visste om min historik med självdestruktivt beteende sedan jag var 6 så tycker han att det är onödigt. Får ett samtal några dagar senare där han säger ”Alla människor är ledsna ibland, vissa är ledsna lite oftare och vissa är glada lite oftare, du vet sådär som det kan vara, det är helt okej att vara ledsen ofta” jag var inte ledsen, jag hade ångestattacker dagligen, var deprimerad och hade ett aktivt självdestruktivt beteende just då som han visste om och ändå väljer att ringa för att tala om att jag bara är en ”lite ledsen person”?  Tappade tron lite där..

Berättelser från psykiatrin

Syftet med den här hemsidan är att samla in så många vittnesmål att makthavare inte längre kan skylla på enskilda missar eller att patienten ”överreagerat”. Om vi vill ha en välmående befolkning måste psykiatrin förändras i grunden. Opsynliga.se blir en kunskapsbas till en sådan förändring.

Bidra med dina erfarenheter av psykiatrin under Dela. Till höger kan du hitta redan publicerade vittnesmål. Anledningen till att alla vittnesmål är anonyma är för att föreningen bakom projektet inte vill riskera att dömas för förtal. Materialet som publiceras på opsynliga.se är fritt att användas så länge det källhänvisas hit. Vi hänvisar till Anmäla för att göra en officiell anmälan mot specifika vårdgivare.

Opsynliga.se använder statistikcookies. Klicka här för att läsa vår cookiepolicy.